Hur magiska kan vi vara när vi vet vad hjärnorna består av?

Torsdag kväll. Adam är i Sverige. Han är hemma i Göteborg ikväll och imorgon ska vi leka. Det är skönt att han är hemma igen! Jag har saknat min ostkupesmurf.

Igår kom jag och några kompisar fram till att vi haft sommarlov i drygt en månad. Skönt. Skrämmande? Det är fortfarande ett antal veckor kvar till "det där" börjar. Vi nämner inga namn, men ni förstår vad som börjar! Trots allt så känns det inte så hemskt att det drar igång igen - kanske för att jag ska åka bort i två veckor i höst. Underbart. Nu är allt nämligen bokat och klart. Vi ska till Curacao (det ska vara ett "konstigt" c i mitten men hur gör man dem!?). Det ligger i alla fall 6 mil ovanför Venezuela och är en ö som tydligen ska vara underbar när det gäller allt. Idag fick mamma dessutom reda på att de har kolibrier där! Hur mysigt som helst ju! Jag längtar redan och jag kommer verkligen njuta av att vara där när det är äckelväder här hemma. Blött och slaskigt. Men jag kommer komma hem och vara brun och fin (förhoppningsvis!).

Nej nu ska jag läsa vidare i min bok - och ja jag har läst ut ännu en bok, jag är inte så seg att jag fortfarande håller på med samma bok som jag nämnde för två veckor sedan! Idag läste jag ut "Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät". Jag tyckte att den var bra, inte superbra men helt klart läsvärd. Nu läser jag istället "Djävulen och fröken Prym".
Puss!

Du ska alltid finnas kvar
Så länge jag får vara med ska du också vara det


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0