?
The same love that makes me laugh makes me cry
It's just a bad day, not a bad life
Into The Wild
Blomman
Olycka
som om livet inte vore något
utan Dig
Lycka
som om det inte fanns
något bättre
än Du
Mellankoli
eftersom
mina synapser
signalerar motsatser
Är Du
saknad
eller
en stor sorg
From me, with love
Du är saknad. Så otroligt saknad av mig. M without Love. Du var J with Love. För längesedan. Åren verkar göra saknaden större. Du berikade mitt liv. Jag saknar Dig.
20110305
20110222
Jag längtar till Sthlm
Våga
Våga vara rädd
Släpp taget nu. Men inte om mig. Släpp taget om kontrollen, tillåt dig att vara rädd. Våga. Våga för min skull, för din egen skull. Man måste våga vara rädd, du måste våga vara rädd. Jag vill. Jag kan. Om du bara slutar låta rädslan skrämma dig. Den hör till, den ska finnas där som en slags garanti för att känslorna är äkta. Rädslan visar bara att vi tycker om varandra. Du och jag. Vi två tycker om varandra.
Aldrig
Jag tänker inte låta Dig dra ner mig i något svart hål.
Kärlek ska vara något fint.
Du gör det mer fult än fint.
Lalala
Forever for him is over for me
20100409
Love
Sometimes I'm gonna have to lose
Just breath
Playing
Jag hanterar känslor med huvudet och inte hjärtat. Det blir mindre smärtsamt så. Ibland blir det världens bakslag, men oftast fungerar det väldigt bra. Tillåter man sig inte att sakna så saknar man inte.
Forever
like it's forever
Then live the rest of our life,
but not together
Strimmor
"Du och jag är inget vidare bra
men jag kan inte säga nej
Jag kanske rent av behöver Dig"
Infinity
Galaxy
"Beauty queen of only eighteen
She had some trouble with herself
He was always there to help her
She always belonged to someone else"
Pang
Krasch
Som om jag inte var beredd på det? Jag kan inte påstå att jag blev chockad. Efter miljontals lyckliga sekunder behöver man tydligen en krasch - som en sorts påminnelse om att man fortfarande ska stå med båda fötterna på jorden. Jag vet många som skulle behöva en liten krasch nu och då. Folk som aldrig tycks råka ut för krascher. Jag sörjer inte. Jag vet att det är bra med en påminnelse om att stanna kvar här på jorden. Att inte drömma sig bort och bli en odräglig person. Jag gillar krascher, eller ja när jag inte längre påverkas negativt av dem förstås. Det där ledsna som kommer i samband med kraschen är väl inget annat än negativt - åtminstone för stunden. Hjärnan går på högvarv, hjärtat slår fortare än vad det borde när jag försöker sova. Kanske försöker kroppen bearbeta och reparera eventuella skador som uppkom vid kraschen. Snart blir det bra igen. Och jag vet ju att jag behövde den här lilla kraschen. För den var inte alltför stor, det kan jag verkligen inte påstå.