Ångest

Jag vet inte varför men ångesten kryper fram mer och mer. Jag vet varför, eller jag vet i alla fall anledningarna. Jag har inte pluggat till proven på tisdag och onsdag (hur ska jag då kunna få vg/mvg!?!?!), jag har inte tränat sedan vi åkte till Östersund, inte sprungit och så i alla fall och jag känner mig äcklig efter att jag ätit. Vill bara få upp allt men det går inte. Det största problemet som gör att jag har sån ångest är han. Den där personen som min kropp bara har gett sig fan på att den ska tycka om. Vad tycker jag om med honom? Jag förstår det inte ens själv men min kropp ser tydligen något som inte jag ser. Och jag har ångest för att min kropp inte tycks vilja göra som jag vill. jag vill sluta tycka om dig men det verkar vara omöjligt. Jag vill inte tycka om dig. Fan att du åtminstone inte kunde tycka om mig, det skulle kanske göra det här lättare. Jävla ångest.


image263

Kom just hem från Stockholm förresten.

Puss & kram, Pärlan

Sometimes I think that I'm meant to do something else than this

Vad ska jag säga? Besviken. Tom. Inte ens ett tack? Jag tror inte jag känner dig sådär bra som jag trodde. Du är i alla fall inte så som jag trodde, den som jag kände. Vet inte vad jag ska säga, göra eller hur jag ska kunna förstå. Du säger inget. Du håller nog väldigt mycket inom dig som jag aldrig lär få veta. Och sanningen är att jag inte alltid mår så bra av att vara med dig. Bara genom att vara dig så ser jag allt som inte jag har. Kroppen, personligheten, allt. Och du blir så glad av X. Du är aldrig så med mig. Du blir aldrig sådär glad när vi ses även om det gått flera veckor sen sist vi sågs. Jag duger inte och den känslan kommer alltid finnas inom mig när jag är med dig. 
 



Something's flying by and I don't know what it is

Vill ha, vill ha, vill ha! JAG VILL HA DIG!

image261

RSS 2.0