The same love that makes me laugh makes me cry
Jag vill skrika på dig. Vråla rätt ut, som om det skulle frigöra all min ilska och besvikelse. Jag skulle vilja skrika tills luften tar slut, som om jag vore helt galen. Men det kanske skulle hjälpa, det kanske skulle vara värt att verka helt knäpp för en stund. Klumpen i magen kanske skulle minska i storlek.
Du har egentligen inte gjort något fel. Inte alls. Ändå är allt så fruktansvärt fel mellan oss just nu. Fel är inte ens rätt ord. Det finns inget ord för hur det är just nu. Det är bara inte som det var. Om det någonsin var på ett visst sätt. Just nu är det i alla fall bara jobbigt. Att älska är inte lätt men att sluta älska är inte lättare. Om du ändå hade gjort världens övertramp, om du krossat alla gränser så att jag kunde hata dig. Om det bara fanns ett endaste håll att gå åt. Att gå vidare.
Du förtjänar inte att såras, men du sårade mig. Jag kan omöjligt begära din förståelse för det här eftersom det hela är så fruktansvärt ologiskt. Men jag återupplever något som jag inte gillade, något som en gång fick mig att inse att det viktigaste i mitt liv är jag själv och att kärleken till någon annan måste komma på en andra plats.
Något som jag kämpade så otroligt hårt för att bli av med, något som jag lagt bakom mig sedan flera år tillbaka, det återupplever jag nu. Tack vare dig. Utan att du vet om det förstås. Du får inte veta något, du skulle såras något alldeles otroligt mycket.
It's just a bad day, not a bad life
It's not always as easy as it seems and your life isn't always gonna be a love song.
