October song

God natt. Imorgon börjar en ny månad.

Herr Anti och Fröken Depressiv

Det kändes ganska mörkt och grått i den fildelade sängen
kanske för att det som en gång var vi
numera bara var jag och mina antidepressiva
Kanske för att han försvann mitt i natten
och skrek att han lämnade livets galna banor för gott


Individen

Det var ingen som sa
att jag skulle
vara sentimental
social
normal

Jag flöt mest omkring

i mitt monotona

liv

kliv

under flera mil


Brain stop

Just nu skriker min hjärna bara att den helt enkelt inte orkar
Det är ingen idé att försöka tvinga den att orka heller, den går bara ut i strejk då

News

So this is it?

Tisdag 30. 08. 09

Det gnager i mig. Jag förstår ju vad som händer. Eller har hänt. Varför det är som det är. Det syns dessutom. Jag ser det. Och just idag är det tre månader kvar. 90 dagar. Och just idag skulle det lysa lite extra mycket. Just för att jag verkligen skulle se det. Bara för att det skulle gnaga lite mer i mig, just idag när det faktiskt kändes lite bra.



Det var nog ödet

Exakt nu

Underground

Jag vet ju inte hur jag vill ha det
Kan jag bestämma mig nu?
Bestäm dig!

Stare moment

Och jag undrar vad som händer. Det är ångest, glädje, hat, kärlek, tårar, skratt, skitsnack, komplimanger, ilska, lugn. Det är ta mig fan allt. Gott och blandat - blandat i det här fallet är all skit, allt som inte är bra. Jag vet inte vad ni ska ingå i. Eller ni, eller ni, eller ni. Det är så många människor som jag är så fruktansvärt trött på. Och jag vet, jag behöver inte umgås med dem, jag behöver inte prata med dem. Men vad jag inte kan välja är om jag vill se dem eller inte, jag ser dem nämligen dagligen i skolan. Vissa dagar skulle jag faktiskt kunna tänka mig att byta skola bara för att slippa se dessa människor. Det är tur att det finns helger i alla fall.

Och kan någon skänka mig en bok som förklarar killars beteende? I princip en beteendepsykologibok med andra ord. Vad betyder det om en kille inte pratar med en men glor på en? Och nu blir det ju sådär "Hur vet du att han glor på dig om du inte glor på honom minst lika mycket?". Jo, det är så att man känner när någon stirrar på en och man ser i ögonvrån om det finns två ögon som stirrar sig in i märgen på en. Men vad betyder detta beteende? Är det "Här är jag. Se mig! Prata med mig! (Jag vågar inte prata med dig för jag känner mig dum då)" eller är det något annat? Ibland får jag för mig att det är saknad, men jag har nog helt fel. Det kan lika gärna vara "Vilken idiot hon är, jag glor på henne så hon verkligen känner hur mycket jag ogillar henne." Jag skulle verkligen behöva den där beteendeboken... Jag kanske borde börja med statistik. Hur mycket personen glor på mig, vilka dagar det sker oftare än vanligt, vilka färger som kanske påverkar stirrandet och om det påverkas av vart jag sitter. Det kan nog bli mycket intressant.

Ska vi frysa ut varandra föralltid eller kommer det en dag då saker blir bra?

 
 
 

Måndag 29. 09. 08.

  

Shuffle


Jag vill åka iväg och aldrig mer återvända

Förlåt men september är en dålig månad
Åtminstone för mig

I'm falling in hate with you

Plommonlila. Dagens färg är plommonlila. Intetsägande. Tråkig. Inte min färg. Varken positiv eller negativ, glad eller ledsen. Bara plommonlila.


Över gränsen

Jag orkar inte. Idag var ingenting bra. Ingenting. Och dig, dig börjar jag hata. Och du, kan du inte sluta glo om du inte tänker prata med mig?

Is this the end of the line?

Det känns ändå som om du tappade mig på vägen

När närhetsprincipen är borta och behovet försvunnet

 

I've got shoes, they're made of plywood

 
 

Det känns faktiskt bra
Som om jag vore duktig

The Daughters of Quiet Minds

   

Even If You're Never Awake


Dopamine clouds over craven cottage

 
 

Mr Poison

92 dagar kvar
6117 dagar sedan
26 dagar kvar
134 dagar sedan

Söndag 28. 09. 08.

God morgon

För längesedan, egentligen. Jag drog hem vid sju. Det är ganska mysigt att gå runt i stan så tidigt på morgonen. Nästan ingen annan är ute. Man kan gå mitt i gatan. Låtsas att man är ensam i världen. Njuta av att få vara i fred.

Jag blir hellre jagad av vargar än älskad av Dig



Jag lever i Delirium

Why don't you just spit it out? It really isn't that hard


Your new scent isn't that nice

 
 

Jag är trött på regler. 
Jag tar inte alltid skarpa bilder. Varför ska jag göra det? För att kompensera mitt oskarpa liv? Jag måste inte göra som andra tycker. Jag gör som jag vill. Så som bara jag vill. Oskarpa bilder och ärlighet är det jag kör med just nu.

13:32

Det är inte ofta. Eller jag vet inte om det någonsin har hänt - att jag gråter när jag läser en väns blogg. En väns inlägg om mig. Om oss. Hur vi "förlorat varandra". Det gör ont att säga det. Att skriva det gör ännu mer ont - som om man verkligen får in i huvudet att någonting hände. Något förändrades. Jag vägrar ändå att tro att vi tappat bort varandra.

Kommer du ihåg att vi sa föralltid? Vi föralltid. I vått och torrt. I bra och dåliga tider. Jämt. Oavsett vad. Det är svårt att hålla löften det vet båda. Men vi lovade väl aldrig något, vi ville väl alltid bara att det skulle vara så? Att vi skulle hålla ihop för att vi hade så roligt ihop, för att vi fick varandra att må bättre. Inga löften har brytits och ingen av oss två har försvunnit någonstans. Ingenting är borta. Det är fortfarande vi. Men vi vilar. Vi behövde nog växa på vårt eget sätt ett litet tag.
Och du borde veta att du inte är den enda som förlorar vänner. Vänner kommer och vänner går. Så är tydligen livet. Men jag är kvar, och jag är ingen annan, jag är hon som du känner. Det lovar jag.

Lördag 27. 09. 08.

Det känns liksom ganska konstigt att tvinga sig själv att sluta tänka på vissa saker och istället börja tänka på andra
Men om det är det bästa för en så gör man det

Enjoy The Silence



Att skylla på att luften hamnade fel
och att jag tappade andan för att lungorna fick kramp
var väl kanske inte det smartaste
men det snabbaste sättet att undvika ämnet

Fredag 26. 09. 08



Det är precis som Du sa; Vad vill Jag nu?

A Meaningful Moment Through A Meaningless Process

Jag gick tillbaka innan jag lämnat det
Och återvände innan jag gått
Förstod du att jag drog mig undan för att
 aldrig mer komma tillbaka?

Fly With Me

Det är ett timglas som bara rinner det finns inget att förstå
När himlen är blodröd och brinner är det natten som tränger sig på
och jag drömmer så konstigt igen
Håll mig hårt för jag skakar av all denna meningslöshet
Jag förstår bara det som är vårt




Here's to You Mr Unperfect

FUCK YOU

Le Vernis

Vissa dagar känns extra tunga
Som om huvudet satt fel
Fast man vet att det är ångesten
som hälsar på igen

Onsdag 24. 09. 08

Vi förstörde nog för oss själva

I'm too tired

 

Jag vet inte men God(?) Natt

Hon tänker för mycket enligt de andra



Det blir lite ledsamt när man ligger i en säng och funderar; Vad gör jag här?
Speciellt då man samtidigt känner hur tillfredsställd ens närhetslängtan blir

Tisdag 23. 09. 08.

  

För att det åtminstone känns lite bra att man ska se Emil Jensen
Det lättar liksom upp den osynliga stressen lite grann

I like this city


He has a crush on You

 
 

Vissa dagar är bara lite bättre helt enkelt

Vi gör det här för att vi måste

 

Du förvånade mig idag
Varför gjorde du det?


Hallucinationstankar




The New Party Drug

    

Mera Alvedon. Och kameran har blivit som den nya drogen.

Black Orchid?


Monday afternoon - status: kind of dead

Min syster är för gullig. Hon blev så inspirerad av mig och min blogg att hon skaffade en egen blogg som hon lägger upp sina bilder på. Min syster är inte yngre än mig och inte heller dum i huvudet som många andra idag har varit. Hon är äldre än mig och smart. Hennes kommentar gjorde därför eftermiddagen lite bättre. Huvudvärk och trötthet kan annars förstöra en hel kväll. Tack gud för Alvedon!

Cold hands warm heart we just need some time apart

 
 

Soon there will be time for an October Song

 
 

God natt underliga värld

Nu släcker hon på scenen

99 dagar kvar
6111 dagar sedan
32 dagar kvar
128 dagar sedan

 

Where did the spring go?

 

I've got a bike. You can ride it if you like. It's got a basket, a bell that rings and things to make it look good.






[Ajm får riil]

Jag får tänka mig livet med lite socker på så blir det nog sötare


Brustna hjärtans café

 

Söndag 21. 09. 08

 
 

Ny bok. Gamla skor med hål i.
Mammas blommor och ny kamera!

Apples and Oranges

Vi kanske ses någon gång igen

Det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar

Vad var det som gick snett, vi gjorde rätt och nu gör vi fel i ren protest
Har vi nött varandra redan
Vi lever sönder samma dagar, vad ska vi prata om idag
Var det du som blev som jag

Jag vaknade upp med världens ångest. En tyngd fick hela min kropp att kännas som flera ton. Jag ville helst av allt egentligen bara sjunka ner i sängen, genom sängen, rakt genom jorden. Få försvinna. Åtminstone få ångesten att försvinna. Men jag är inte den som ger upp, inte längre. Jag vet att man måste kämpa även om livet känns som ett helvete eller om man "bara" har en dålig dag. Och det var väl vad jag gjorde. Jag tvingade mig själv att gå upp. Ta tag i livet, ta tag i mig själv. Försöka skärpa till mig. Så jag skrev en lista på allt som ska göras. Efter det städade jag lägenheten. Det känns åtminstone bättre att ha pengar när man har ångest.

Det är det där talet på svenskan som gör mig orolig. Eller gjorde. Med ett enda ord lyckades mina föräldrar lugna ner mig, förmodligen helt omedvetet. Bloggen. Jag har massor av inlägg som innehåller en massa saker som jag kan prata om. Jag tycker ju sjuttioelvatusen saker om allt. Varför kom jag inte på det själv? Varför tänkte jag inte på bloggen som ändå är en ganska stor del av mitt liv. Det här är ännu ett bevis på att jag allt som oftast gör saker betydligt svårare än vad de är. Jag låser mig och hakar upp mig på småsaker. Därför älskar jag citatet ur Paulo Coelhos nya bok "Brida". "De enkla tankarna kommer till mig först när jag trasslat in mig i de komplicerade."  Klockrent. Talet oroar mig inte längre. Jag klarar det. Det vet jag. Och vore det inte extremt skönt att när jag åker iväg dessutom kunna tänka "Jag lyckades, jag vågade." Jag längtar till den dagen då de tankarna tar över min hjärna.
 Nu är det dags för mig att göra mig i ordning. Idag ska jag ut och kolla på kameror. Puss!


Han ville fråga hur hon kände
Och förklara vad som hände
Han ville säga nått om alla sina goda teorier
Han skulle gärna ta en fika
och han vet att dom är lika
Lika komiska när båda trampar runt i grubblerier

God morgon

Jag har bytt om ett tiotal gånger nu. Jag hatar beslutsångest. Jag hatar att ha för lite kläder samtidigt som det helt uppenbart är för många alternativ. Hat, hat, hat. Jag älskar åtminstone att kika in i min garderob och se alla kläderna som jag aldrig vet hur jag ska matcha ihop för toppresultat. Värdelöst.

Strawberry

Jag har inte riktigt förstått mig på den där trenden med gummistövlar - speciellt inte när man har dom istället för "vanliga" stövlar. Än mindre förstår jag trenden att hoppa av bussen jämfota eller att göra världens entré på bussen genom att kliva på med världens elefantkliv som gör att ingen missar dunket. Konstiga trender eller bara jag som inte hänger med?!

Hon undrade vad han gjorde när hon försvann och aldrig mer kom tillbaka

Solen försvann


Svenskauppgifter får ibland hjärnan att totalt snurra runt och sen förlora all kunskap

Kanske är det så att det på något sätt är väldigt roligt att leta efter fel på folk och att därefter kranka ner på personen för alla dess fel och brister 

080918

Kan man känna sig instängd när man är utstängd?


Shot

Det bästa jag har gjort på länge är att överdriva sanningen så mycket att den blir absurd och icke trovärd
Det känns som att det är mindre att hänga upp sig på då

Torsdag 18. 9. 2008

Förändringar är en del av livet. Det är naturligt att saker förändras. Men det är jobbigt att vara en sådan person som drabbas av ångest så fort förändringar sker. Jag vill i princip alltid ha det som det alltid varit. Det enda som jag vill och alltid har velat förändra har varit innehållet i min garderob och utseendet på mitt rum. Inget mer. Det räcker med förändringar där. 

Varför jag får ångest vet jag inte. Eller innerst inne, om jag verkligen tänker efter och analyserar, som jag alltid annars är så extremt bra på, så vet jag nog vad orsaken till min ångest är. Jag vill ju inte må såhär, få den här ångesten men kanske är jag rädd för att få reda på orsaken till den, för kanske är det en rädsla som oroar sig för vad som händer i ett liv utan ångest. Jag har ju vant mig vid det nu. Hur skulle en vecka utan någon ångest se ut? Jag vill inte ha ångest men jag oroar mig alldeles för mycket för vad som händer om jag inte känner någon ångest. Det är lite som att vilja äta av kakan samtidigt som man vill ha den kvar.
Och kanske är det så att ångesten är det som får mig att stå kvar med båda fötterna på jorden.

Twisting by the Pool

Som klaustrofobi i universum


Your new twin-sized bed

Varför?

Jag behöver nog terapi. En människa som hjälper mig med mitt liv. Mitt jävla tänkande. Analyserande. Det som driver mig till vansinne. Det som gör att jag på något vis sårar mig själv. Jag tänker för mycket och jag försöker sluta men jag vet inte varför jag inte lyckas. Jag vill nog tänka trots allt, det kanske känns som någon sorts kontroll.

Låt tiden gå

Lite finare. Lite stabilare. Lite skönare. Lite roligare. Lite bättre helt enkelt.

Nu är bitarna på plats

Jag är samma nu som då, samma person, fast med lite mera lust

Håll ut

Det finns en mening med det här, det måste det göra. Det måste bara finnas en mening med allt. Jag läste i tidningen i morse eftersom jag inte hann det igår; att jag förmodligen är en av alla dessa ältare som finns. Jag ältar saker, har tvångstankar, intalar mig själv att saker är värre än vad de är. Den här gången kan jag inte rå för att jag tycker att det är jobbigt, det handlar inte om ältande och tvångstankar nu. Snarare vänskap, eller vad jag trodde var vänskap, det visade sig väl att vi inte hade så mycket gemensamt, att vi inte kände varandra så bra som vi verkade tro. Men jag vill lära känna dig nu. Jag har tiden och viljan, möjligheten vet jag dock inte om jag har. Har jag det? Det kändes väldigt konstigt, som en besvikelse när jag insåg att allt som jag trodde faktiskt var vänskap var något helt annat. Ingenting. Det var ingenting. Eller för stunden kanske det var något men att jag kände dig var fel av mig att tro, för det gjorde jag nog aldrig. Inte på det sättet. Åtminstone så känner jag inte den som du är idag även om jag skulle vilja göra det.


För jag vill bara gå hem med dig

Sånt är livet nu
Förlåt om jag är bitter och synisk men du vet hur det kan va
Jag vill ha det som du, fast jag vet att du tänker likadant ibland och vill ha det som jag
Ja, det var inte bättre förr, men det ska bli bättre framöver
och någonstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver

 
 

Like a four-year-old kid

Det är nästan som om himlen föll ner och jag fick känna på regnbågens alla färger

Churches long preach sex is wrong

Jämt när jag har mod att göra något, när jag faktiskt vågar göra det där som jag tidigare inte vågat så försvinner min chans. Det är som om jag inte förtjänar att visa att jag faktiskt vågar

But You Know Me

Ibland blir det nästan som ett explosionsartat raseriutbrott
Godnatt!

Gjort är gjort och kan inte göras ogjort

Hur lång tid kommer det att ta?

Aeternum vale

 


Det känns lite som en tävling utan något riktigt slut
Som en tävling med enbart förlorare


Det är lite av en tävling utan något riktigt slut

Det bidrar till en satans huvudvärk att behöva se det varje dag, att se hur det faller isär




Det måste komma något bra ur allt, Det måste växa något under alla lister

Varför är det så lätt för Dig?
Medan det tar tusen år för Mig att ens förstå
att Du inte längre finns
och att Jag saknar ihjäl mig efter Dig

Come kiss me and hug me and kiss me again

God natt fina värld
Dröm sött och snälla, var lika fin imorgon


I feel heavy as a big fat cow

I never knew that I could make you sad, I never knew that I could treat you bad

It's going to be okay without You - Sometime

When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And now I remember that time


No Sleep Blues

 
 

Remember When

Än så länge fungerar det

Bra dessutom


Genom vitt och grönt

Dina läppar som längtat iväg säger "Allting är bra
det tog lite kraft, men trots allt var det skönt
att det gick som det blev, att det blev som vi sa"
Jag vill säga nåt nytt, men det känns inte lönt
Du har någon i handen, jag skiter i vem
Jag ser er på håll när jag skyndar mig hem

No one to guide us

Det är inte jag som gått
Det är stegen som lett mig hit
Jag rörde mig aldrig en millimeter
Det var du som gick i din vanliga takt, rakt ut mot trafiken
Och nu är det plötsligt mitt fel att vi gled isär,
trots att jag alltid stod still

För ett ögonblick återupptäckte hon syftet med sitt liv

Om du bara slutade envisas med att hålla andan så fort jag är där.
Börja andas människa. Andas, andas, andas!

Inläggen blir allt fler. Inläggen om avslutet. The End of Nothing. Slutet. Inläggen är så många att det känns patetiskt att skriva ännu ett - men jag gör det ändå. Kan något som aldrig börjat avslutas? Nej. Men hur vet man om man påbörjat något eller inte? Det är precis som jag skrev igår, jobbigt. Det är jobbigt just nu. Svårt & hårt. Det är rent utsagt pissigt jobbigt att behöva tvinga sig själv till något som man egentligen inte tror sig vilja. Att tvinga sig själv att göra något för att man tror att det är bäst både för sig själv och för den andra. Den andra bryr sig inte i det här fallet. Den andra avslutade nog det icke påbörjade för länge sedan. Det är sig själv, alltså jag, som inte insett det och nu kommer de desperata försöken efter att få behålla värdigheten. De där paranoida tankarna och den där delen som inte vill förstå sanningen. Det är minst sagt jobbigt just nu men det beror nog mest på hur jag är.

Du hade tid

Du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är ren
Allting blir precis som man förväntar sig
Du är ett glashus, och jag är en sten
Men det är du som försöker se igenom mig


Det är en sådan overklighet

Den svartvita världen får Dig att dagligen fråga vem Du är, vad Du gör här. Du vägrar  tro att Du är som Dem men alla vet att det är sanningen. Det finns ingen utväg och det är bara att leva Ditt liv för Du anses dessutom snart vara för gammal för det mesta. För varje år som går tappar Du bort lite mer av Din mening med livet. Det är en ganska grådaskig värld Du lever i men Du föddes med tron om att Du alltid ska vara likadan, anpassa Dig till det grådaskiga vardagslivet. Om såpbubblorna är grå ska Dina också vara det. Du vågar aldrig leva ut. Du håller inne med det mesta och det finns ingen som verkligen känner Dig. Och innerst inne vet Du att Du helst av allt skulle vilja vara svart eller vit; ja vad som helst utom grå.
 

Det var Du som sa till mig att Jag ändå aldrig skulle förstå, säg aldrig så igen, det gör ont i mig än

A thousand pieces


Beautiful day without You

Det är kallt ute nu. Hösten är verkligen här och det känns. Det är fortfarande så att jag är "rädd" för hösten. Förra hösten har fått mig att tro att alla höstar är dåliga, att alla höstar kommer med dåliga överraskningar. Jag hoppas, jag vill verkligen och jag tror att det här kan bli en bra höst. Den blir i alla fall bättre än förra året, det vet jag.

"She said, Pablo Diablo go to hell"

The nightmares come over me again

Solen skiner. Det gör fruktansvärt ont. Överallt. Ångest och eftertänksamhet. Frågor i mängder och brist på svar. Det var roligt så länge det varade men nu är det mest bara en ren plåga.


I will never belong with You

Det kommer verkligen inte bli enkelt, men jag måste.
Jag måste ta steget och visa att det inte är någon idé längre. Det lyser ju igenom att allt vi säger och gör bara handlar om välvilja. Man vill inte vara otrevlig eller taskig. Men är det inte taskigare att göra och säga saker som man inte menar bara för att verka snäll?


Do I belong here?

Jag är verkligen trött
Godnatt finfina värld

120908

Kommer det en dag då man får välja sina drömmar själv?


Allting är nästan perfekt

Godnatt världen

Tog Du dem med storm ikväll?

Det är svårt att förklara utan att låta trångsynt eller negativ. Men efter att ha "tagit tillbaka" att han var kär/förälskad i mig så känns det som att om han någon gång skulle råka säga något liknande igen eller att han känner något över huvud taget så kommer jag inte tro på det. Det är så med det mesta han säger faktiskt. Jag tror inte på det. Det positiva då såklart för det negativa går ju rakt in och bränner fast som om det var livets enda sanningar.
Men det är som med frågan "Ska vi ses någon dag?". Självklart svarar han ja - att svara nej är bevis på bristande uppfostran eller allmän bitchighet. Att säga ja är ändå väldigt enkelt. Men jag vet ju mycket väl att vi inte kommer ses imorgon eller i helgen eller när det nu var jag tänkte mig. Han skrev ja bara för att han inte kan skriva nej och för att han faktiskt kan tänka sig att träffa mig eftersom han vet lika väl som jag att det inte blir av. Vi kommer inte att ses.


There's a smile on my face

Tänk om världen var större. Om vi inte hade några problem. Om allt var perfekt. Om vi aldrig upplevde några motgångar. Om livet var enkelt. Om vi var nöjda med precis allt. Om vi alltid fick som vi ville. Tänk om allt var som vi önskade och fantiserade om. 
Fyfan vad tråkigt allt skulle vara då. Egentligen.


My attention wasn't meant to hurt You

109 dagar kvar
6101 dagar sedan
42 dagar kvar
118 dagar sedan

The World According to Me

det är som om en stor sten
tryckte ner hela mig
under vattenytan
bara för att min bild av
världen
 skulle bli lite bättre

Worldtrack

Det känns rätt kasst att jag vet att Du inte är ärlig. Och det känns ganska pissigt att jag ändå bryr mig om Dig.


Well I don't feel better when I'm fucking around and I don't write better when I'm stuck in the ground

Hello there Mr X
Who are you and where are you from?
Am I cute enough for you
or am I just another girl in the daily crowd
Hello there Mr X
I tell you goodbye and so long
 the old lady told me I'm way too good for this

Biggest Fan

Jag frågar mig varje dag; Vad händer? Varför är det ett så långdraget slut?
Innerst inne tror jag att det redan är slut. Över. Finito. Over. Done.
Ibland vill man bara inte se sanningen på en gång. Kanske ser jag den imorgon. Eller så ser jag den aldrig. Kanske är sanningen fel. Ibland är fel rätt. Och nu kanske faktiskt är ibland.


You may tire of me as our December sun is setting
because I'm not who I used to be
No longer easy on the eyes
but these wrinkles masterfully disguise
the youthful boy below who turned your way and saw
something he was not looking for; both a beginning and an end
But now he lives inside someone he does not recognize
when he catches his reflection on accident

I am sorry You were thinking I would steal Your fire

Godmorgon! Eller god morgon, nej jag slog just i huvudet så hårt i garderoben att allt småsnurrar och det känns som en väldans huvudvärk. Jag borde inte ens vara vaken nu. Jag måste egentligen inte gå upp förrän om en timme. Men det är ju såhär, jag brukar vakna "för tidigt" när jag faktiskt kan sova ut. Så typiskt.
Nu ska jag hoppa in i duschen i hopp om att snurrandet snart försvinner.
Puss!

I wanna be forgotten
And I don't wanna be reminded
He said please, don't make this harder
No, I won't yet
I wanna be beside her
She wanna be admired
He said please, don't make this harder
No, I won't yet


I never knew that I could make You sad

Det fungerar inte längre. Det gör bara inte det. Det fungerar ett tag, en vecka eller två, sedan kommer känsloattackerna. Det fungerar inte idag. Varför är det såhär? Varför är Du sådär? Du går aldrig runt och tänker på mig, saknar mig, tänker på något roligt vi gjort. Du funderar aldrig över mig. Jag är en idiot. Dagens sämsta idiot. Om en stund kommer det kännas bättre men det finns stunder då jag av någon anledning saknar Dig som en idiot. Något i mig är fäst vid Dig. Jag vet inte vad eller varför. Om jag säger det till Dig, eller om Du läser det här så, ja för det första, hej på Dig, för det andra, ta det inte som att jag är kär i Dig igen. Det är inte så. Men jag har blivit så van vid att ha Dig, det var ju så Du sa att jag skulle känna. Jag skulle känna att Du var min trots att Du inte var det. Jag har blivit så van vid att du finns där. Nu känns det så tomt. Konstigt. Jag har hört att något som man gör över 40 gånger blir en vana. Jag tror du har blivit en vana. Min vana. Min dåliga vana som jag inte kan sluta med just nu. Jag saknar dig, åtminstone just nu.
Dagens slutsats; jag är sämst


I woke up in a hotel room

Come in into my world, I've got to show you
Come in into my bed, I've got to know you


Where soul meets body

Herrejesus vilken dag. Vilket liv jag lever. Ibland förstår jag knappt hälften av det som sker runt omkring mig. Det som händer i mitt liv. Hur andra beter sig, vad andra säger, vad andra gör. Varför de gör så, säger så, beter sig så. Men det är väl så, jag ska inte förstå. Det ska bara vara så. Just nu känns det som om jag hör vad andra säger men det går genast ut ur huvudet. Det går in lika snabbt som det går ur. Varför vet jag ännu en gång inte. Jag smsar med folk jag inte känner. Jag låter andras beteenden få mig att tro att det är mig det är fel på, att jag är ful, konstig, onormal, fel. Fel, fel, fel. Speciellt Du. Vad Du håller på med har jag ingen aning om. Konkreta bevis får dig visst att reagera. Att prata, att se mig. Annars är jag luft. There's no hard feelings anymore men va fan ge Dig. Se mig, hör mig, prata med mig, umgås med mig! Det var väl inte för intet som jag lärde känna Dig - som jag velat lära känna Dig? Jag såg Dig inte första dagen för att Du var tråkig, nonchalant och grådaskig. Nej, Du verkade spännande, rolig, social. Du var så söt. Du var någon som jag trodde att jag skulle tycka om att umgås med. Kanske hade jag fel? Eller så är det mig det är fel på, återigen. Kanske är det jag som kräver för mycket. Jag tror inte det för det har ju varit annorlunda. Men något är ju fel, och jag har fått för mig att det är något i Dig som inte vågar umgås med mig. Varför - nej just det, varför vet jag ännu en gång inte. Är jag som Du? Beter jag mig likadant? Vågar jag göra och säga saker när vi är ensamma som jag inte vågar göra/säga när vi är med andra? Är jag så tråkig, nonchalant och grådaskig som Du för tillfället är för mig? Om jag är det, säg det då. Jag vill veta. Jag vill ha en chans att förändras, att visa att jag inte är så. Jag är inte tråkig, inte nonchalant och framför allt inte grådaskig. Jag är konstig, jag är översocial, jag är skrikiga färger. Jag är för mycket av allt ibland.


The Numbers of 07/08

111 dagar kvar
6099 dagar sedan
44 dagar kvar
116 dagar sedan



Razorblade

600:e inlägget

Idag tänkte jag; "Nu ska jag vara duktig, idag ska jag vara kvar efter skoltid och göra matte. Efter det ska jag åka hem, översätta min spanska och sedan göra latinläxan." Klockan tre slutade lektionen, jag sket i matten och tänkte "Äh den gör jag hemma istället, jag orkar inte sitta här i skolan." Jag hamnade på stan med en klasskompis, i väntan på en kompis till honom. Två timmar senare kom jag hem, ingen matte gjord men jag åt och gjorde min spanska. När den var klar var jag jättepepp på att göra latinen, förbannad konstaterar jag att jag idiotiskt nog lagt latinhäftet i ett block som jag lämnade i skåpet. Nu lyser det "Idiot" i pannan på mig. Jag är dum i huvudet. Jag är inte alls pepp på att läsa historia eller räkna matte. Jag såg ju fram emot latinen. Därför äter jag nu istället en massa vingummin. Förbaskat gott! Just det, jag lärde mig med tanke på det att det heter accidenti på italienska. Det tar man nästan lika seriöst som på svenska.

 


Champagne

Idag var det något helt fel med min och Jasminas kropp.
Tonårsproblem.
Roligt och desperat var det.


Perfect

090908

Tuolumne

Ganska bra dag trots att ilskan varit huvudkänslan. Trots att det är ett år sedan. Trots att det är krig om killen, för jag är inte en av de som krigar. Jag ser bara på. Det var en ganska bra dag idag.


Skirt

Min kjol ska bli fin


Cotton candy

Höstlöven faller

A big fuck You

Du är ta mig fan dum i huvudet, förlåt för språket men dumma, jävla idiot


Roslagstull

God Natt söta värld

Skenbart

Jo det var så lustigt, jag satt och sydde, och rätt som det var så fick jag en skridsko i ögat!

 

The Beginning

Långdistans

Even though

Det är lite av en tävling utan något riktigt slut

Jag skulle hålla långdistans

Det är lite av en satans påfrestning att leva med en förkylning just idag


Feather

Sockersöt

Vi är skrattet i halsen och knaket i fogen Vi är rastlösa själar som irrar i skogen

Jag vet att du inte klarar det. Om några veckor kommer abstinensen. Står du ut med den? Orkar du kämpa emot? Suget kommer dyka upp och det kommer bli jobbigt. Lite utav en svår och jobbig grej. Klarar du det? Vill du det? Du vet själv hur du tänker men vad tänker du på när du vaknar upp mitt i natten och ensamheten har fyllt dig med ängslan? Den känslan kommer bli en vardag. Orkar du det?
Det blir ensamheten och Du.


(Paul Ström)

9 crimes

Nu blir det sådär igen. Ibland får Du min hjärna att totalt kollapsa Ibland förstår jag ingenting. Kanske är det här det bästa just nu. Det sättet som orsakar minst smärta. Att jag tappar bort mig och så förloras allt p.g.a. det. Kanske är det lika bra att jag inte förstår varför saker blir som de blir. Varför taskiga saker är den enda kommunikation vi har. Förmodligen är det bäst såhär. Just nu är jag så säker på att du är så innerligt trött på mig bara. Jag borde låta dig vara, men om jag har minsta lilla fel i min teori så kommer du tro att jag ignorerar dig istället. Kanske kollapsar min hjärna snart.

 


Vi sa att det var över även om ingen av oss vill släppa det här helt

Spänningen är som bortblåst
och ingenting känns som förr
Varken ditt leende
eller mina ord känns äkta
och det mesta handlar bara om god uppfostran och rent samvete
Men att vi egentligen är så less på det här
att vi nästan bryter ihop rent psykiskt
är något som vi ständigt bortser ifrån

They think You're strange but I like You the way You are

Om tjugofyra dagar är min fruktan för vad som ska hända denna månad över

Har Du något att sträva mot?

Ingen lösning men ett spår


Du är snygg

Äntligen en dag - förlåt, äntligen en helgdag då jag kan sova ut. Jag vaknade tjugo i elva och det var så läskigt skönt att sova ut! Jag somnade ändå runt halv tio igår kväll. Trots det är jag inte frisk än men hostan har blivit bättre och jag kan andas genom näsan utan att det låter som om jag håller på att kvävas.

Idag är det verkligen skitdåligt väder. Det regnar och är molnigt. Därför blir det till att sitta inomhus idag och fixa och greja lite. Förmodligen blir det plugg också.

Pusskalas och ösregn

Crime & illusion

Hello darkness, my old friend;
I've come to talk with you again

Sjukt bra dag. Åtminstone blev det bra när jag kom till skolan. Botaniska trädgården med klassen it was. Really bra om jag får säga det själv. Skönt väder, sköna människor. Efteråt blev det film hos en kompis. För drygt en timma sedan kom jag hem och duschade och åt middag. Nu är jag dödstrött. Jag tror det blir till att sova snart, sorgligt nog. Men jag vill bli helt frisk och då är den bästa medicinen att sova.
Puss och dröm sött fina värld


Come kiss Me and hug Me

Det var som om vi sa hejdå föralltid

I don't believe that You believe in Me

Torsdag kväll. Mätt efter en ovanlig och onormal middag med te, mackor och flingor. Fast det är väl kanske inte en onormal middag om man ätit det två dagar i rad. Mätt är jag i alla fall. Och ganska trött - och irriterad på min hosta. Det kittlas i hela halsen - jag tror jag ska droga ner mig med hostmedicin snart.

Idag hade jag en svacka i mitt humör. Jag blev väldigt låg ett tag. Men nu känns det som att det gått över. En promenad och några tårar så försvinner allt det där negativa. Bra, billigt och enkelt botemedel mot låghet.

Nu är det musik och internet som gäller. Jag har redan gjort latinen. Jag orkar faktiskt inte plugga mer idag! Jag är ju dessutom förkyld så jag borde ta det lugnt och låta kroppen ha en chans att friskna till. Imorgon börjar jag 11:10 så det blir åtminstone till att få sova ut - om jag inte vaknar alldeles för tidigt imorgon också! Det gör jag ständigt när jag har tid till att sova ut. Värdelöst.
Puss och kram!

September

Det var inte riktigt så att mallen
passade in med resultatet
av mitt så intetsägande liv
i en så väldans fördomsfull värld 

Men jag var för trött och allmänt grinig
för att orka ta tag i något
och försöka forma om något
som jag ville ha som det misslyckade

Och den grå hösten gjorde väl inte riktigt
fågelsången bättre
när jag gick och strosade runt med mina nya
fina skor bland tusen andra trångsynta varelser

The Confidence of Your Own

Dom säger att det är september nu
Jag vill inte riktigt
tro på det dom säger
Det känns inte riktigt
som något att tro på

Do you miss my smell?

Jag har ingenting att skriva. Jag är fylld med en massa saker att berätta, men lusten finns inte. Dagen har inte varit på topp. Det började ganska bra sedan blev jag nedstämd. Italienskan räddade dagen - åtminstone i en timma och tjugo minuter. Sedan kom sanningen ifatt mig.
Jag känner mig ganska ensam utan Dig

Have I still got you to be my open door
Have I still got you to be my sandy shore
Have I still got you to cross my bridge in this storm
Have I still got you to keep me warm

Good morning Sunshine!

Nu har hostan dragit igång också. Damn! Jag vaknade en timma för tidigt - en timma före klockan skulle ringa. Nu sitter jag här, hostar och försöker andas. Lyssnar på The Strokes. Nu tror jag minsann att det blir frukost så att italienskaglosorna åtminstone har en chans att fastna. Puss och kram


Wild Cherry

Ibland får Du min hjärna att totalt
kollapsa
Ibland förstår jag ingenting

We are going to be history

"Even though I'll never need her
Even though she's only giving me pain
I'll be on my knees to feed her
Spend a day to make her smile again"

Jag är så trött så trött. Jag orkar inte ens skriva ett ordentligt inlägg. Imorgon kanske - om jag orkar efter italienskan.
Puss och dröm sött ljuvliga, sockersöta värld!

 

The Story of The Impossible

Jag är trött. Men jag har haft en väldigt bra dag idag. Jag gillar det just nu. Och idag var jag (enligt mig) lugn. Jag skrattade och var glad, men jag var lugn. Det känns ändå som att jag passar bäst som mig själv. Ibland är det ju ganska najs att höras och synas ändå! Kiss & hug!

Allt ska sugas ut ur varje natt

Jag börjar nog förstå

And when the mirror screams back at you like you where some kind of nature freak

Och jag vet knappt vad jag tänker. Och jag vet knappt vad jag känner. Och jag vet knappt vad jag ser. Och jag vet knappt vad jag gör. Någon gång ibland vet jag vad jag säger.
Jag vet inte vad jag ständigt skrattar åt. Jag vet inte vem jag skulle kunna vara för Dig. Jag vet inte särskilt mycket.
Jag vet inte om jag vet eller inte vet.
Jag vet.
Jag vet inte.

What make the animal run, run away
What makes him stall, what makes him stand
And what shakes the elephant now
And what makes a man
I don't know, I don't know, I don't know
No I don't know you any more

Jag är trött. Kroppen vill vila så att den blir frisk. Jag vill bli frisk. Det är väl det enda jag faktiskt vet just nu. Eller nej, det finns en sak till. Jag skulle vilja vara någon annan för en dag eller två. Jag är så innerligt trött på hur jag är.
 Åtminstone idag. Just nu.
På hur jag skrattar, hur glad jag är, hur jag alltid hörs och syns.
Attention whore.
Utan mening. Det bara blir. Jag är sådan.
Jag syns, jag hörs, jag skrattar, jag är glad.
Det är inte för intet som de kallar mig skratt_mia.
Men ibland önskar jag att jag kunde stänga av. Vara tyst, sluta skratta, sluta visa denna glädje.
Att för en gångs skull få vara vad de flesta klassar som normal.
Normal och tråkig.
Inte det minsta jobbig.


Det skulle bli för tomt om ingen fanns där

Håltimma. Ligger i sängen och tar det lugnt. Relationer och mänskligt växande 12:35. Kanske är det just vad jag behöver just nu. Italienskan gick smärtfritt. Jag gillar den faktiskt. Min lärare är faktiskt riktigt bra - men jag hade väl ett rätt dåligt år förra året så då kändes väl ingenting och ingen bra. Nu ska jag försöka sova en stund, sedan bär det av mot skolan igen.
Pusskalas!


Here's to You Mr Stereotyped

Blä. Jag orkar verkligen inte må såhär. Jag blir trött av minsta lilla aktivitet! Jag vill helst av allt bara lägga mig ner, sova ända tills den tid jag måste gå upp imorgon bitti (06:30 alltså) och vakna upp helt frisk. Man vill ju gärna se någorlunda fräsch ut. Drömma kan man ju alltid göra!
Puss och kram





Svaghet är att inte våga visa, att bara stänga in sig och förbli instängd

Det lyser
och även om Du aldrig tror på Mig
så kommer jag alltid
att se på Dig
Se när Du är hög
När livet känns skit och
Du bara vill fly
Hur Du egentligen vill ha
min hjälp
men inte vågar visa
Dig så svag och ängslig
inför Mig
och alla andra
Det lyser i Dina ögon


Jag antar att det fanns någon Du skulle ringa om Jag inte fanns

Imorse vaknade jag med huvudvärk och snuva. Perfect. Första dagen på hösten och jag börjar bli sjuk - är det inte en klassiker? Dagen började med latin som jag faktiskt nästan orkade lyssna på allt på hela lektionen. Men dagen har varit jobbig rent fysiskt. Och ja skäms på mig, jag orkade inte gå på min spanska. Och dumt nog är det en håltimma på en och en halv timma mellan matten och språket. Men jag orkade bara inte. Jag sitter här - fortfarande med huvudvärk och snuva - ibland blir det bättre och ibland täpper det igen totalt och hela kroppen känns matt. Nu ska jag sova och när jag vaknar kanske jag orkar göra läxor. Jag vill verkligen inte bli sjuk!
Puss

RSS 2.0