Brevis esse laboro, obscurus fio
Att läsa min blogg för att försöka förstå mig - jag tror inte det hjälper, tyvärr. Just nu tror jag inte att jag ens förstår mig själv, och bloggen är väl ändå ganska förvirrande? Ena stunden verkar jag superduperglad, andra som om domedagen var kommen. Men jag vet inte hur det är med mig just nu. Jag har en liten svacka just nu och det är därför jag hela tiden vill vara med andra människor. Jag vill inte sitta ensam för det är då jag funderar överdrivet mycket. Men å andra sidan kanske det är det jag behöver. Sitta ensam och fundera tills tankarna tar slut. Det drabbar ju ingen nu när det är sommarlov och de dagar då jag är ensam nästan hela dagen. Förlåt för att jag inte kan få dig att förstå mig men jag förstår knappt mig själv för stunden och då ser jag inte hur jag ska kunna få dig att förstå. Det är som att hjälpa någon med något man aldrig har arbetat med. Jag är på upptäcksfärd efter mig själv. Och jag är inte så långt ifrån att hitta mig själv, målet är nära - och hur är det det brukar vara i sagor? Prinsen får alltid kämpa extra mycket precis när han är sådär jättenära prinsessan. Så är det för mig nu! Och mitt mål är ingen prinsessa såklart, och jag är ingen prins. Men du förstår kopplingen? Jag hoppas det i alla fall för jag vet inte hur jag ska förklara annars. Men jag vet att det snart blir "som vanligt" igen.
Kommentarer
Trackback
