QueenofDawn

Någonstans inom mig är det något som skriker. Skriker rätt ut att jag vet vad du håller på med. Men jag vill inte lyssna. Jag vägrar. Och det har jag gjort förut. Men den här gången måste jag lyssna. Om skriket har rätt, vilket jag tror att det har, så kommer allt försvinna. Vad du än håller på med så går jag nu. Jag går härifrån. Och jag lämnar dig ensam. Om du springer efter vet jag inte - jag skulle inte tro det - men jag går ändå. Jag hoppas, men jag offrar inte min glädje och trygghet för något som jag inte vet om det ens existerar.
Adjö.