Kom hem nu
Godmorgon! 500:e inlägget skriver jag just nu. Jag ska snart åka in till stan för att ta min andra vaccinationsspruta mot livmoderhalscancer. Jag gillar inte sprutor men det gick bra förra gången i alla fall så vi hoppas att det är någon som är lika försiktig idag som då.
Klockan ringde halv nio. Trots att jag gick och la mig vid elva så var det inte klarvaket någonstans. Det är så skönt de där dagarna, som nu på sommarlovet, när man har tid och kan snooza. Underbar uppfinning. Nu är jag lite piggare efter en dusch och frukost. Idag är det full rulle så energin är väldigt nödvändig. Först är det spruta, sedan fika och schemaläggning med Jazz, sedan måste jag hem och börja packa och därefter ska jag på bio. Trots att dagen är fullspäckad känns det som om någon tung känsla ligger i magen. Jag vet inte vad för sorts känsla, det kan vara ångest, eller oro. Jag känner inte att jag vet vad jag vill med någonting just nu och jag tror det är därför känslan ligger där och gror. Jag hoppas att det blir betydligt bättre när skolan börjar och jag får "något att göra".
Nu måste jag bestämma vad jag ska ha på mig, jag menar bara det är faktiskt jobbigt för mig för tillfället. Beslutsångesten. Att den aldrig kan lämna mig. Och vem säger inte att det är "jobbigt" att välja kläder? Men nu pratar jag verkligen om jobbigt. Jag får dåligt samvete, ångrar mig, byter om. Jag vet inte ens varför, det är ju mina kläder, kläder som jag har valt och som jag vet passar mig men ändå sker denna procedur dagligen.
Puss & kram
Klockan ringde halv nio. Trots att jag gick och la mig vid elva så var det inte klarvaket någonstans. Det är så skönt de där dagarna, som nu på sommarlovet, när man har tid och kan snooza. Underbar uppfinning. Nu är jag lite piggare efter en dusch och frukost. Idag är det full rulle så energin är väldigt nödvändig. Först är det spruta, sedan fika och schemaläggning med Jazz, sedan måste jag hem och börja packa och därefter ska jag på bio. Trots att dagen är fullspäckad känns det som om någon tung känsla ligger i magen. Jag vet inte vad för sorts känsla, det kan vara ångest, eller oro. Jag känner inte att jag vet vad jag vill med någonting just nu och jag tror det är därför känslan ligger där och gror. Jag hoppas att det blir betydligt bättre när skolan börjar och jag får "något att göra".
Nu måste jag bestämma vad jag ska ha på mig, jag menar bara det är faktiskt jobbigt för mig för tillfället. Beslutsångesten. Att den aldrig kan lämna mig. Och vem säger inte att det är "jobbigt" att välja kläder? Men nu pratar jag verkligen om jobbigt. Jag får dåligt samvete, ångrar mig, byter om. Jag vet inte ens varför, det är ju mina kläder, kläder som jag har valt och som jag vet passar mig men ändå sker denna procedur dagligen.
Puss & kram
Kommentarer
Trackback
