My confession might not be so nice but at least I'm honest
Jag läste just en gammalt inlägg och kom på att jag hade rätt. Jag skrev att jag behövde koppla bort Sverige ett tag men att jag var orolig för att jag skulle vilja koppla bort det för alltid. För alltid var väl att ta i, men att ha varit borta längre hade inte skadat. Jag ville ju det. Det låter som att det var hemskt att komma hem och ja, det var det. På sätt och vis. Kylan var det värsta. The sunny weather and the drop-dead-gorgeous boy is gone. Lost and gone forever, almost. Jag längtar verkligen tillbaka just nu. Men visst, det är roligt att träffa kompisar igen, förlåt, även om jag inte saknat dem.
Kommentarer
Trackback
