QueenofDawn

Trött. Huvudvärk. Trött. Huvudvärk. En vanlig dag med andra ord. En dag som började bra, övergick i katastrof och tårar i hallen då jag inte hittade en sak. Dagen blev bättre, dagen blev sämre och nu sitter jag här. Vad är dagen nu? Färglös. Idag är färgen transparent. Genomskinlig. Som om jag befann mig utanför världen. Världen som egentligen är inuti en plastbox. Eller är det jag som är instängd i en plastbox och är det alla ni andra som ser igenom mina väggar? Ser och iakttar allt jag gör. Nej. Så är det inte. Det kan inte vara så. Jag säger att det inte är så, då är det inte så.

Ögonkontakt är något jag verkligen inte tycker om. Varför? Jo, för jag känner att alla mina fel syns när någon ser mig i ögonen "för länge". Och förlåt för min dåliga update, men just nu är det mesta i full gång i mitt krisarbete/kaosarbete, kalla det vad ni vill. Jag känner knappt att jag har tid att leva. Vad nu leva innebär. Kanske är det att behöva spendera all sin vakna tid som hjärnan fungerar med att plugga.

Och jag vill hem nu. Jag längtar hem.