QueenofDawn

Träning och riktigt mörk choklad är i stort sett det enda jag brinner för just nu. Jag pluggar, tränar och äter choklad. Det låter inte så illa men i längden lär det ju framkalla tristess. Men tristess framkallar redan nu mina håltimmar och idag var det lite värre än vanligt. Mobilen ringde 06:20 och tyckte att jag skulle gå upp men det tyckte inte jag! 06:30 ringde det igen och då gav jag med mig, jag hasade mig upp, in i badrummet och beundrade min frisyr som legat till sig sådär ljuvligt under natten. När jag hade gjort i ordning allt som jag skulle där, gick jag och klädde på mig och åt frukost, fortfarande med ett huvud som jag önskade att jag med hjälp av mina axlar kunde avlasta dess tyngd. Väl när jag satt på bussen kände jag att "det är så typiskt om jag kommer till skolan nu och så är min lärare fortfarande sjuk", men det stod ingenting på internet, ingenting i skolan och inget sms från läraren, då borde han ju vara där. Framåt tjugo över åtta inser vi fem tjejer som sitter och väntar att det inte kommer någon lärare, för dem blev det en håltimma på en och en halv timme, för mig blev det en alldeles för tidig morgon eftersom nästa lektion börjar halv ett. Så nu sitter jag här och jag har redan hunnit med att träna och gå till affären för att köpa sojamjölk, bananer och choklad. Jag väntar med spänning på bananen som är i ugnen och det tar alltid längre tid än vad jag tror för den att bli klar så jag hinner gå och duscha innan ugnen piper och säger att det är färdigt!

Pussar & Kramar, Pärlan